ObtainWealthOnline.com publicerar legitima tips och metoder för att tjäna pengar online. Artikeln nedan är endast avsedd som utbildande information för att visa hur bedragare arbetar. Alla exempel är fejkade, och sidans design (CSS) har medvetet ändrats för att efterlikna en nyhetssajt – enbart för att du ska förstå hur bluffarna kan se ut i praktiken.
👉 Viktigt: Denna artikel innehåller inga externa länkar till bedrägerisidor, endast interna länkar till andra artiklar på ObtainWealthOnline.com.
Blev du också upprörd när du såg rubriker om hur kända namn används i bluffannonser?
Jag blev det – och därför skrev jag den här artikeln för att visa exakt hur bedragarna går till väga.
Artikeln är skapad i utbildningssyfte och innehåller enbart fejkade exempel, men syftet är på riktigt: att göra dig svårare att lura.
😡 Bedragarna tjänar pengar på att människor inte vet hur de arbetar.
💪 Hjälp mig stoppa dem – dela artikeln och sprid kunskapen!
Inledning
Tänk dig att du sitter vid köksbordet med mobilen och ser en artikel som ser ut att komma från Aftonbladet eller Expressen. Rubriken lovar att en kändis tjänat pengar på en ny investering – och att du kan göra samma sak.
Klicket känns oskyldigt. Men det kan bli början på en resa som slutar med tomt bankkonto.
I den här artikeln går vi igenom hur bedragare bygger sina bluffar, vilka retoriska knep de använder, och hur du själv kan avslöja deras metoder innan det är för sent.
Steg 1: Rubriken som fångar dig
Bedragarnas rubriker är alltid känslostarka:
- “Så tjänade [kändis] 50 000 kronor på en vecka”
- “Ny investering chockar bankerna”
- “EXKLUSIVT: [programledare] avslöjar hemligheten”
Varför det fungerar
De spelar på våra känslor. Här används ofta:
- Auktoritet: kända namn eller medier lånar trovärdighet.
- FOMO (Fear of Missing Out – rädslan att missa något): rubriken får dig att känna att du måste agera snabbt.
- Urgency/Scarcity (brådska/knapphet): påståenden som “endast idag” eller “bara 20 platser kvar” stressar dig till beslut.
Steg 2: Den falska artikeln
När du klickar landar du på en sida som ser ut som en riktig nyhetssajt. Här används ofta WordPress-teman som imiterar tidningslayout: datum, författarnamn, kommentarer och bilder.
Vanliga trick
- Lookalike-domäner: webbadresser som liknar riktiga (t.ex.
aftonbladet-news.comistället föraftonbladet.se). - Falska bevis: skärmdumpar av “kontoutdrag” eller citat från kändisar.
- Social proof (socialt bevis): påhittade kommentarer eller “antal delningar” för att ge känslan att många redan provat.
Steg 3: Knappen som leder till nästa steg
Mitt i texten finns alltid en tydlig knapp eller länk:
“Investera nu”, “Registrera dig här” eller “Läs mer”.
Vad som händer efter klicket
- Du skickas via korta länkar (t.ex. bit.ly eller t.co) till nästa sida.
- Redirects (vidarekopplingar) döljer vart du egentligen hamnar.
- Ofta kommer du till en betalningssida där du ombeds göra en insättning eller betala en “verifieringsavgift”.
Steg 4: Avgifterna som aldrig tar slut
Ett klassiskt knep är att först begära en liten summa – ofta kallad “privacy fee” eller “confidentiality charge”. Det låter som en säkerhetsåtgärd, men är i själva verket första steget i en advance-fee-scam (förskottsbedrägeri).
När du väl betalat en gång ökar pressen: fler avgifter, fler “möjligheter”, större belopp. Till slut är förlusten enorm.
Exempel
- En Växjöbo lurades av en falsk artikel om Agneta Sjödin och förlorade över 200 000 kronor.
- Andra fall har handlat om falska annonser i Aftonbladets namn, där människor blivit av med sina besparingar.
💡 Tycker du att fler borde känna till hur dessa bluffar fungerar?
👉 Dela gärna artikeln i dina sociala medier och hjälp en vän att bli svårlurad.
Retoriska knep du kan avslöja
- Auktoritetssignaler – kändisnamn, logotyper, journalistisk ton.
- Social proof – påhittade kommentarer och “bevis”.
- Urgency/Scarcity – påtryckningar att agera snabbt, annars “missar du chansen”.
- Berättelsen om snabb rikedom – “den här personen tjänade stort, du kan också göra det”.
Så avslöjar du en bluff – checklista
- Kontrollera domänen noga: små stavfel avslöjar ofta bluffen.
- Expandera kortlänkar innan du klickar (använd gratisverktyg online).
- Sök på den riktiga nyhetssajten om artikeln verkligen finns där.
- Kolla författarens profil – finns den på riktigt?
- Gör en reverse image search på bilderna. Är de stulna?
- Fråga dig själv: Varför skulle en seriös kändis tipsa om detta?
Om du blivit lurad – agera snabbt
- Kontakta din bank eller kortutgivare för att försöka stoppa betalningen.
- Spara skärmdumpar, mejl och kvitton som bevis.
- Anmäl till polisen och Konsumentverket.
- Rapportera annonsen till plattformen (Facebook, Instagram, YouTube).
- Sprid varningen vidare – utan att dela länken till bluffen.
Slutsats
Bedragarna använder samma knep som riktiga journalister och marknadsförare – men deras mål är att tömma ditt konto. Genom att förstå rubrikerna, retoriken och tricken kan du stå emot nästa gång en “för bra för att vara sann”-artikel dyker upp i ditt flöde.
FAQ (Vanliga frågor)
Vad är en falsk nyhetsartikel?
En falsk nyhetsartikel är en sida som utger sig för att vara journalistik, men som i själva verket är skapad för att lura människor till att klicka på länkar eller betala pengar.
Hur känner jag igen en bluffannons?
Var uppmärksam på kändisnamn i rubriker, konstiga domäner, brådska (“erbjudandet gäller idag”) och krav på små avgifter.
Vad gör jag om jag blivit lurad?
Kontakta banken omgående, spara alla bevis, och anmäl till polisen och Konsumentverket.
⚠️ Observera
Alla bilder, rubriker och exempel i denna artikel är fejkade och skapade enbart i utbildningssyfte. De visar hur bedragare manipulerar layout, rubriker och kända namn för att lura människor på nätet.
👉 Inga av exemplen representerar verkliga nyhetsartiklar, och artikeln innehåller inga externa länkar till bedrägerisidor.
